Lördagens match visade att Sollentuna FK var en svår nöt att knäcka. Välspelande och med hög press vann SFK till sist med 3-0, men inledningsvis var matchen jämn och vi spelade småtrevligt och fyndigt. Den 100-procentiga gnistan var inte riktigt på plats fullt ut över 3 x 25, det är nyttigt att få lära sig lite av vad det mentala kan göra ifråga om skillnad i matchbild. Hade vi varit lite mer taggade så hade det sett annorlunda ut, för skillnaden mellan lagen var egentligen ganska liten. 

Söndagens match mot AIK var väsentligt starkare ifråga om energi och laddning. Det syntes redan de första minuterna att EIK P09 Svart hade bestämt sig; nu jäklar! AIK kom med ett lag som i huvudsak ska lira i Div 1 i Sanktan - och de lirade jättefin och offensiv fotboll som var mycket "framåtlutad". Lite väl, skulle det visa sig...

För tänk vad fint det börjar sätta sig, vårt mantra att vi ska dansa när vi pressar...för det var inte många gånger vi tillät AIK att snurra upp oss en mot en. Och vi vann boll och vände på spelet blixtsnabbt med fint och fyndigt passningsspel som gick mer på djupet än AIK:s attacker.

7-3 var egentligen en jämnare matchbild med stort underhållningsvärde, men vilken effektivitet vi visade! Härligt!

Heja Svart!